Kent "Järnspöken" lyrics

Järnspöken

Dom brände grönan och skolan står där ensam nuCykelställen står tomma än, trots att loven är slutDom fäller kastanjeträden i allén framför skolgårdenOch jag rör mig tyst hör inte hemma här, jag är vålnadenJag vet inte varför, men kanske är det därför jag minns det så välDina stora ögon, dina bruna händer, dina vassa knänVar det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmarVar det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömmaDom gräver i parken och frosten i marken , blir ett försvarOch vid hörnet av kyrkan där järnvägen går, har dom spärrat avNågon ligger i gräset, med frostiga kläder, så stilla och vitOch blåljusen blinkar, tänk vad man kan göra med en liten knivOch jag vet inte varför men jag återvänder alltid hitDet var väl något vi gjorde, något vi sa här som förändrade mitt livVar det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmarVar det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömmaVar det dig jag såg som ett spöke från döda drömmarVar det dig jag såg, har jag äntligen lyckats glömma?

Bogey

They burned "grönan" and the school stands there aloneThe bicycle stand is empty still, even though the breaks are overThey cut down the chestnut trees in the alley in front of the schoolyardAnd I move quietly dont belong here, I'm the apparitionI don't know why, but maybe thats why I remember it so wellYour big eyes, your tan hands, your sharp knees

Was it you I saw, like a shadow from my dreamsWas it you I saw, you who I swore never to forget

They're digging in the park and the frost in the ground, becomes a defenseAnd by the corner of the church where the railroad is, they've sealed offSomeone lies in the grass, with frosty clothes, so calm and whiteand the police lights flashes, think of what you can do with a small knifeAnd I don't know why but I always return hereThere was probably something we did, something we said here that changed my life

Was it you I saw, like a shadow from my dreamsWas it you I saw, you who I swore never to forgetWas it you I saw, like a ghost from dead dreamsWas it you I saw, have I finally forgotten?