Sångernas sång
Min kära, min ros är så underbarI enkel bomullsblus med sitt mörka hårFäst uppå huvet med en kamOch ingen vet hur underbar hon var, min rosOch ingen vet hur underbar hon var, min hindOch ingen vet hur underbar hon var, min vän
O döttrar av Auschwitz, O döttrar av DachauNi såg henne vandra här förbiNi såg henne vandra här förbiNi såg henne vandra här förbi
Det såg vi, hon anträdde sin resaMen utan bomullsblus, hennes mörka hårVar tovigt, smutsigt, utan kam
Min kära, min ros är så underbarOch modern älskade sitt barnOch brodern höll henne så kärOch ingen vet hur underbar hon var, min rosOch ingen vet hur underbar hon var, min hindOch ingen vet hur underbar hon var, min vän
O döttrar av Mauthausen, O döttrar av BelsenNi såg henne vandra här förbiNi såg henne vandra här förbiNi såg henne vandra här förbi
I kölden stod hon på den grå stationenHon höll ett nummer mellan frusna fingrarOch en judestjärna på sitt bröst
Min kära, min ros är så underbarI enkel bomullsblus med sitt mörka hårFäst uppå huvet med en kamOch ingen vet hur underbar hon var, min rosOch ingen vet hur underbar hon var, min hindOch ingen vet hur underbar hon var, min vän