Dit Vinden Bär
Sådant är livet som nomadVarje kväll en helt ny stadVarje ansikte är nyttVilda nätter sätter spårTunga timmar, dagar gåroch till sist har åren flytt
Och när ångesten och tvivlet kommer till migEkar ditt sorgsna farväl
Hur än vägen verkar korttycks du vara ljusår bortJag är tvingad dit vinden bärDit vinden bär
Var gång som vi två skiljs åtvill jag be om ditt förlåtför de vägval som jag togav de ärr som jag har fåttpå de vägar som jag gåttkunde hälften varit nog
Men du vänter liksom skymningen på nattenoch din längtan känns i mig
Hur än vägen verkar korttycks du vara ljusår bortJag är tvingad dit vinden bärÄr jag villsen på vår jordser jag polstjärnan i nordliksom du är den mig kärVart än vinden bär
Och när ångesten och tvivlet kommer till migEkar ditt sorgsna farväl
Hur än vägen verkar korttycks du vara ljusår bortJag är tvingad dit vinden bärÄr jag villsen på vår jordser jag polstjärnan i nordliksom du är den mig kärVart än vinden bär