Vit som en duva låg havets strandOch allt var sol och kärlek alltTörsten brann som solens fackla brannMen havet var för salt
På stranden satt vi under sol och vindI sanden skrev vi hennes namnMen floden kom och havet smög sig inOch hennes namn försvann
Så vaknade vårt liv i kärleksbrandMen vi förstod vi hade felO soldröm, vinddröm, havsdröm, ni försvannMed er försvann vår själ
BELA KAO GOLUB LEŽI MORSKA PLAŽAI SVE JE BILO SUNCE I LjUBAV, SVEŽEĐ JE SAGORELA KAO SUNČEVA BAKLjA JE SAGORELAALI JE MORE BILO PREVIŠE SLANO
NA PLAŽI SMO SEDELI ISPOD SUNCA I VETRAU PESKU SMO NAPISALI NjENO IMEALI JE NAIŠLA PLIMA I MORE SE UŠUNjALOI NjENO IME JE NESTALO
TAKO SE NAŠ ŽIVOT PROBUDIO U LjUBAVNOJ VATRIALI SMO SHVATILI DA SMO POGREŠILIO SUNČEVI SNOVI, SNOVI VETRA, MORSKI SNOVI, VI STE NESTALISA VAMA JE NESTALA I NAŠA DUŠA