Budet kom på en kall vinternatt
Carolus finns ej mer
Hemåt fränder
Över fjäll, genom bitande köld går marschen
De går med sänkta huvuden
Återvänder
Död, vänter Armfeldt och män
Död, kungens män, vänder hemåt igen
Fränder, bröder, vår stormaktstid är över
Vårt rike blöder, fanan står i brand
Aldrig, aldrig, aldrig återvända
Svea stormaktstid till ända
Ambition och en strikt religion
Drev svensken uti krig
Hårda tider
För sitt land, tog han vapen i hand
Ett liv för rikets väl
Karoliner
Krig, givit allt vi förmår
Krig, dödens år, satt sitt spår, vi består
De togs förgivet
Bragda om livet
Vem lät det hända
Stormaktstid til ända
The messenger came on a cold winter night,
Carolus is no more
Homeward, kinsmen
Over the mountains, through the bitter cold they go marching - They go with their heads bowed down1
Coming back
Death, it awaits both Armfeldt and men
Death, the king's men, coming home again
Kinsmen, brothers, our great power has come to an end
Our kingdom lies bleeding, the flag2 is ablaze
Never, never, never to come back
The time of Svea's power has come to an end
Ambition and a strict religion
Drive the Swedish man to war
Hard times
For his land, he held his weapon in his hand
A life for the kingdom's welfare
Carolins
War, we gave it all we could
War, a year of death left its mark, we prevail
They were taken for granted,
The heroic deeds of life
Who let it happen?
Great power until the very end
Der Bote kam in einer kalten Winternacht,
Carolus* ist nicht mehr.
Heimwärts Gefährten.
Über Berge, durch beißende Kälte geht der Marsch.
Sie gehen mit gesenkten Häuptern.
Kehren zurück.
Tod, erwartet Armfeldt und seine Männer.
Tod, die Männer des König kehren wieder nach Hause zurück.
Gefährten, Brüder, unsere Großmachtzeit ist vorüber.
Unser Reich blutet, die Fahne steht in Brand.
Niemals, niemals, niemals kehr´n wir wieder.
Sveas** Großmachtzeit - zu Ende.
Ehrgeiz und eine strikte Religion
trieb den Schweden in den Krieg.
Harte Zeiten
Für sein Land nahm er die Waffe zur Hand,
ein Leben zum Wohle des Reiches.
Karoliner
Krieg, gaben alles was uns möglich war.
Krieg, Jahre des Todes hinterließen ihre Spuren, wir bestehen.
Als selbstverständlich wurden sie betrachtet,
ums Leben gebracht.
Wer ließ es geschehen?
Die Großmachtzeit ist zu Ende.
Egy hideg éjjel jött a hír, hogy
Károly király nincs többé
Térjünk haza barátaim!
Hegyek között, a csípős hidegben
lehajtott fejjel mentek
Visszatérünk!
Halál! Mi Armfeldre és embereire vár
Halál! A király embereire, kik hazafelé tartanak
Barátok, testvérek, hatalmunknak vége már
Királyságágunk vérben, zászlónk tűzben áll
Soha, soha, soha többé nem tér vissza
Svédország hatalmának vége
Ambíció és szigorú vallás
vitte a svédeket háborúba
Kemény idők
Hazájukért fogtak fegyvert
és királyságukért éltek
Karolinok
Háború! Megtettük mit lehet
Háború! A halál csak, néhányunkat, hagyott meg
Barátok, testvérek, hatalmunknak vége már
Királyságunk vérben, zászlónk tűzben áll
Soha, soha, soha többé nem tér vissza
Svédország hatalmának vége
Barátok, testvérek, hatalmunknak vége már
Királyságunk vérben, zászlónk tűzben áll
Soha, soha, soha többé nem tér vissza
Svédország hatalmának vége
L'offerta venne in una fredda notte invernale
Re Carlo non c'è più
Gli amici tornano a casa
Oltre le montagne, attraverso il freddo pungente marciano
Camminano a testa bassa
Ritornando
La morte, aspetta Armfeldt e i suoi uomini
La morte, i soldati del re, si voltano di nuovo verso casa
Amici, fratelli, il nostro tempo del potere è finito
Il nostro regno sanguina, la bandiera è in fiamme
Mai, mai, mai ritornerà
Il tempo del potere degli svedesi è al termine
Ambizione ed una rigorosa religione
Portarono il re sul campo di battaglia
Tempi difficili
Per la sua patria, prese in mano il fucile
Una vita per il bene del regno
Soldati del re
Guerra, abbiamo dato tutti noi stessi
Guerra, anni di morte, mise sulle sue tracce, noi restiamo
Sono stati dati per scontati
Fatti di vita
Chi lasciò accadere questo?
Il tempo del potere è al termine
Ziņa pienāca aukstajā ziemas naktī
Kārļa vairāk nav
Mājās draugi
Pāri kalniem, caur drēgnu aukstumu nāk maršs
Viņi nāk ar nolaistām galvām
Atgriežas
Nāve, gaida Armfelts un vīri
Nāve, karaļa vīri, dodas mājās atkal
Radi, brāļi, mūsu lielvaras laiks ir beidzies
Mūsu impērija asiņo, karogs liesmo
Nekad, nekad, nekad neatgriezt
Svēju lielvaras laikam ir pienācis gals
Ambīcijas un stingra ticība
Dzena zviedru karot
Smagi laiki
Savai valstij, viņš paņēma ieroci rokās
Dzīve impērijas labā
Karolīnietis
Karš, atdevām visu, ko mēs spējam
Karš, nāves gadi, atstāja savas pēdas, mēs paliekam
Viņi pieņēma kā pašsaprotamu
Gājuši bojā
Kurš to ir pieļāvis
Lielvaras laikam ir pienācis gals
La noticia llegó en una fría noche de invierno
Carolus ya no está
Compatriotas volviendo
Sobre montañas, através de un frío infernal marcharon
con cabezas gachas
Regresando
Muerte, le espera a Armfeldt y a sus hombres
Muerte, los hombres del rey, vuelven a casa otra vez
Compatriotas, hermanos, el poderío sueco ha terminado
El reino sangra, la bandera está en llamas
Nunca, nunca, nunca volverá
El poderío sueco ha terminado
La ambición y una estricta religión
Llevó a los suecos a la guerra
Tiempos duros
Por su país, él mismo fue a pelear
Su vida, por el bienestar del reino
Carolinos
Guerra, dimos todo lo que pudimos
Guerra, el año de la muerte, dejó su marca, prevaleceremos
Fueron tomados, por sentado
Perdieron sus vidas
¿Quién dejó que sucediera?
El poderiío sueco ha terminado
emir bir kış gecesi geldi
daha fazla carolus yok
eve doğru, yakınlarına 1
dağları aşarak, ısıran soğukta yürüdüler
başları eğik yürüdüler
geri dönüyorlar
öldüler, armfeldt ve adamları kefenlere sarıldılar
öldüler, kralın adamları, yeniden eve dönüyorlar
yakınlar, yoldaşlar, büyük devletlerimiz sonlandı
topraklarımız kanlandı, bayrağımız alev aldı
asla, asla, asla geri dönmek yok
svea'nın büyük devletleri sonlanana kadar
hırslı ve haşin bir inanç
isveçlileri savaşa sür
zor zamanlar
vatanı için, eline silahını alıp
krallığın refahı için bir yaşam
carolinler 2
savaş, verebileceğimiz her şeyi verdik
savaş, ölüm yılı, izleri kalmış, biz galip geliriz
onlar sorgusuz sualsiz kabullendiler
hayattaki kahramanlıklar
bunun olmasına kim izin verdi
sonuna dek geri adım atmak yok