Siunaa lasta
"Synnyin keskellä purppuraisten vesiputoustenOlin heikko, vielä siunaamatonKuollut maailmalle, elävä matkalleEräänä yönä uneksin kuihtuvasta valkoisesta ruusustaVastasyntynyt hukkaamassa elinikäisen yksinäisyydenUneksin koko tulevaisuuteni. Vapautin menneisyyteniJa todistin pedon kauneutta."
Minne ovat kaikki tunteet menneet?Miksi kaikki nauru on lakannut?
Miksi olen rakastettu vain silloin kun olen poissa?Mennyt ajassa taaksepäin siunatakseen lapsenAjattele minua tarpeeksi kauan luodaksesi muistonTule siunaamaan lapsi vielä kerran
Miten voin ikinä enää tuntea?Jos saisin mahdollisuuden, palaisinko?
En ole koskaan tuntenut itseäni niin yksinäiseksiKuin silloin kun join kupista, joka laski aikaaniTässä Miehen kupissa on myrkkypisaraJuoda se on yhtä kuin seurata Left-Hand -polkua
"Minne ovat kaikki tunteet menneet?Miksi pahin kuolemansynti on rakastaa niin kuin rakastin sinua?Nyt siunaamaton, koti-ikävä ajassaPian vapautettu hoivasta, ihmiskivustaMinun kertomukseni on kaikkein karvain totuusAika maksaa meille vain maalla ja tomulla, ja pimeällä hiljaisella haudallaMuista, lapseni: Ilman viattomuutta risti on ainoastaan rautaaToivo on vain illuusio ja Ocean Soul's pelkkä nimi
Lapsi siunatkoon sinua ja varjelkoon sinua ikuisesti"
Välsigna barnet
"Jag föddes bland vattenfallen av purpur.Jag var svag, men inte osalig.Död för världen. Levande för färden.En natt drömde jag om en vissnande vit ros,ett nyfött barn dränkande en livsstids ensamhet.Jag drömde all min framtid. Återupplevde mitt förflutna.Och bevittnade skönheten i odjuret."
Vart har alla känslor farit?Varför har allt skratt dött bort?
Varför älskas jag bara då jag är borta?Borta i dåtiden för att välsigna barnetTänk på mig länge nog för att skapa ett minneKom och välsigna barnet en gång till
Hur kan jag någonsin känna igen?Om jag skulle få chansen, skulle jag återvända?
Jag har aldrig någonsin känt mig så ensamSom då jag drack från bägaren som räknade min tidDet finns en droppe gift i denna Människans bägareAtt dricka den är att följa vänstra handens väg1
"Vart har alla känslor försvunnit?Varför är den dödligaste synden att älska, som jag älskat dig?Nu osalig, med hemlängtan i tidenSka snart bli befriad från bekymmer, från mänsklig smärta.Min saga är den bittraste sanningen:Tiden belönar oss blott med jord och aska och en mörk, tyst grav.Minns detta, mitt barn: Utan oskuldsfullhet är korset blott järn,hoppet blott en illusion och Havssjäl blott ett namn...
Barnet välsigne dig och bevare dig för evigt"2