Oi maamme, Suomi, synnyinmaa,soi, sana kultainen!Ei laaksoa, ei kukkulaa,ei vettä, rantaa rakkaampaakuin kotimaa tää pohjoinen,maa kallis isien.
Sun kukoistukses kuorestaankerrankin puhkeaa;viel' lempemme saa nousemaansun toivos, riemus loistossaan,ja kerran laulus, synnyinmaakorkeemman kaiun saa.
Ó nossa terra, Finlândia, nossa pátria,Ecoa alto, ó nome valoroso!Não há vale, nem colina,Nem lago, nem costa mais queridaQue esta terra do Norte,Querida terra dos nossos pais
A tua floração vaiDesabrochar por fim.O nosso amor vai aumentarA tua esperança, a tua alegria na glóriaE então a tua canção, pátria,Terá um eco superior
Vårt land, Finland, vårt fosterland,ljud högt, o dyra ord!Ej lyfts en höjd mot himlens rand,ej sänks en dal, ej sköljs en strand,mer älskad än vår bygd i nord,än våra fäders jord!
Din blomning , sluten än i knopp,Skall mogna ur sitt tvång;Se, ur vår kärlek skall gå oppDitt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp.Och högre klinga skall en gångVår fosterländska sång.