Bio je san
Nebo postaje svetloništa više neće biti kao prvosvanulo je opet
Budim se u svetlu oči otvaram na kratko mrtav, na kratko izgubljenSvanulo je opet
Izgubila si se sa mnom dok spavam, sa mnom u snu šarenog labudaNe svići jutro
Prazna je duša, prazna je soba i iz sna mog čujem je jasnojecaj njen kaže bio je san, bio je san
Vratićeš se noć dok se spustii san će opet istinu čuvatiBiću blizu tebe
Samo tamo te vidim, dragatamo si blizu i dotičeš mi dušukrilima svojim
Ali jutro se gubi, odlaziš, otvaram oči i odmah umirešNe svići jutro
Prazna je duša...
Det var en dröm
Himlen tänder ljusen.Ingeting kommer längre att vara som det var först.Det har blivit morgon igen.
Jag vaknar i ljuset, öpppnar ögonen.Lite död för en stund, lite borta för en stund. Det har blivit morgon igen.
Och så har du försvunnit tillsammans med sömnen, tillsammans med drömmens mångfärgade svan.Bli inte morgon, himle (talar till himlen).
Tomt i min själ, tomt i rummet och från min dröm hör jag tydligt hur hennes snyftningar säger... Det var en dröm, det var en dröm.
Du kommer att återvända så fort det har mörknat och drömmen ska återigen rädda sanningen/verkligheten, jag kommer att vara nära dig.
Bara där ser jag dig min kära, där närmar du dig och rör vid min själ med dina vingar.
Men på morgonen försvinner du, jag öppnar ögonen och då dör du direkt. Bli inte morgon, himle (talar till himlen).
Tomt i min själ, tomt i rummet och från min dröm hör jag tydligt hur hennes snyftningar säger... Det var en dröm, det var en dröm.