Havanna Mamma
Inte riktigt nöjd med liveten dag ville hon ha merDärför smet hon extra tidigtnär chefen titta nerHon ville långt bort därifrånBort från radhuslivets vråHon ville födas om på nyttHon ville leva om sin drömHon hade sparat i ett årHon skrev en lapp som sa:"Hej då, kom ihåg att mata kattenen dag kommer ni förstå."
Hon lämna man och barn och husetAldrig ångra hon beslutet(Hon gav sig bara av)På en strand uti HavannaHon blev gatubarnens mammaDär förstod hon vem hon var
Han hade väntat flera timmardå han äntligen förstodAtt hans fru sen sjutton årslutat servera vid hans bordHur kunde hon göra så?Försökte han förståHade han inte gett henne allthon nånsin pekat på?Visst han klagade iblandSom när maten knappt var varmHan var ju nästan alltid därsen barnen varit småEn dag skulle han förstå
Hon lämna man och barn och husetAldrig ångra hon beslutet(Hon gav sig bara av)På en strand uti HavannaHon blev gatubarnens mammaDär förstod hon vem hon var
Historien börja sprida sigtill världens alla hemHon blev en hjälte en legendför alla kvinnor med lata mänKunde dom också göra såBara lämna allt och gåSatsa på sig självase hur långt dom kunde nåDet fanns dom som gav sig avMen dom flesta stanna kvarNågra ändra sig på vägenoch kom tillbaks efter någon dagMen alla kunde dom förstå
Hon lämna man och barn och husetAldrig ångra hon beslutet(Hon gav sig bara av)På en strand uti HavannaHon blev gatubarnens mammaDär förstod hon vem hon var