Chans
I trängseln utanförSen december ingen snöJag följer efter diggenom kön
Du stryker fingrarnalätt mot min kind
Och i ett ögonblickdå allt står stillså får jag en chans att sägaallt det jag aldrig sagtså får jag en chans att ge digallt det du aldrig haftMen var för feg
Det finns ett enkelt svarDu är varm när jag är kallDu tar så lite platsJag tar allt
Jag trycker läpparnalätt mot din hals
Jag frågar ”gråter du?”Du smakar salt
Du gav mig en chans att sägaallt det jag aldrig sagtDu gav mig att en chans att ge digallt det jag aldrig ger dig
Dom små små orden är svåra ordOch de hårda orden är enkla ordJag fick chansen, du gav mig chansenmen nu är det för sentNu är det för sent