Svanesång
I eldens sken kan jag skönja digen skugga utav lågors lekej mer skall jag få möta din blick och få krama din fasta handupp mot skyn böljar röken fram i ett hav utan landi bålets glöd fräser runor fram, tyd dem om du kan
Runt i ring jag dansar omkring, jag hetsar blodet varmttrumman min dånar vilt ich skönt, hettan slår sig lösgaldrar svuros vid ättens band, en baneman jag fannrygg mot rygg över fjärran hav, en högrest tall du var
Vet du nu eller ej
Vid urbergets rot mullrar jordens sångett varsel så mäktigt av tidens gångvid moderns barm vi styrkte varann, ur källornas brunn vi drackspörj mig nu där jag allena stå på klipphäll svart över smärtans sårhör min stämma så hes och spröd av sorgens spjut jag sköts
Nu av tråd danas ödets varp, en skimrande väv av livets alltupp på en skinande sköld vi bars vi två utav farkroppe skälver av vanmakts rus, svetten flödar med helgad sejden långt uti dunkelt fång, bakom mörker ser jag ljus
Vet du nu eller ej
Blottat sinne över väglöst landen herrelös vind bortom dödas hägni köldens spår isas varje tå, i de världar jag skola gåkom alla krafter från söder och norr, vilda sejddjur visa er nuför i denna härd skall ett svärd bli smitt, härdat i mitt blod
Över land, över havjag skall finna en banemanöver land, över havjag flyger i örneham