Duvemåla hage
Sedan han lämnat Korpamoentar han stigen mot BökevaraBidalites vägskäl ser han snarten halv fjärdingsväg är det bara
Skälljud från korna hör han svagtifrån Åskålens näs och uddarHölassen där, i träd och snår,brukar kvarlämna strån och suddar.
Över grind och stättahar han svingat sig, nu är han näraFötterna är lättaför han vandrar vägen till sin kära
Åkerby har han bakom sigdär ska dansas på lördagsnattenNär han passerat Ålebergser han Kråkesjöns dunkla vatten
På Krysseboda sommarängser han liljekonvalj utslagenBjörkskogen där bär nya lövDär är ljust in på sena dagen
Över grind och stättahar han svingat sig, nu är han näraFötterna är lättaför han vandrar vägen till sin kära
Och snart är han vid Sju bönders grindJag kan skymta hans vita krageSnart med hans axel mot min kindgår jag i Duvemåla hage.