Spöket
Säg har du nånsin gått genom skogenklockan tolv mitt i natten någon gång?Ja då kanske du vet vad som finns därför det är spöken jag talar om
Det var sent på natten, månen var full,jag hade spelat på en krog,på vägen hem var det alldeles för långså jag genade genom en skog.Men ack det var mörkt och jag såg ingentingså jag snubblade på en sten,och när jag tittade upp igenblev jag bländad av ett sken.Kanske var det för mycket alkohol,kanske hade jag tuppat av,men framför mina fötterstod en rymling från en grav.En kvinnlig skepnad som bländadevit i genomskinlig skrud.Och jag märkte att det jag nu träffat på,det var ingen vanlig brud.Jag ville springa därifrånmen kroppen rörde sig inte en tum.Jag viftade med armarna,då öppnade hon sin mun.Och hennes tänder var större och vassareän vad en människas brukar va'.Då fick jag äntligen fart på benen,och jag löpte rätt så bra
Och jag önskar jag hade kunnatta ett kort på denna fröken,för när jag väl kom hem igensa dom; Lasse, det finns inga spöken.
Så natten därpå tog jag kamera med mig,mod till mig och sa;att nu ska vetenskapenfå vad den ska ha.Så i regn och rusk gav jag mig uti skogen där hon fanns.Jag väntade och väntademen hon var nån annanstans.Och blixten slog ner i ett trädsom far ut mig med väldig fart,jag tappade min kameraoch då stod hon där såklart.Och jag fumlade efter kameran,men jag satt fast i ett träd som brann,och jag kom givetvis loss därifrånprecis när hon försvann.Så nu har jag jagat spöken,men vad gav det mig?Jo blöta skor och brända kläderoch allt för denna tjej.Så jag har nu bestämt migför att alltid vara snäll,så om jag blir ett spökeså ska jag bli fotomodell
För jag önskar jag hade kunnatta ett kort på denna frökenför när jag väl kom hem igensa dom; Lasse, det finns inga spöken.