Hilla Lilla
Hilla Lilla sitter i kammaren sinIngen vet min sorg utan GudHon fäller så mången tår uppå kindDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Brådt kom bud för drottningen inStolts Hilla Lilla syr så vildt i sömmen sinIngen vet min sorg utan Gud
Drottningen axlade kappan blåSå månde hon sig till stolts Hilla Lilla gåDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Nådiga Drottning I sätten er här nedAtt jag må tälja mina sorger för erIngen vet min sorg utan Gud
Min fader han höll mig så hederligIngen vet min sorg utan GudEn riddare dagligen tjänte migDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Och det var Hertig HillebrandIngen vet min sorg utan GudMed honom så månde jag fly utav landDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Och när som vi kommo i rosende lundIngen vet min sorg utan GudDär lyste Hertig Hillebrand att vila en stundDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Han somnar en stund allt uti mitt skötIngen vet min sorg utan GudHan sof där en sömn så ljuvlig och sötDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Hillebrand Hillebrand sov inte nuJag hörer min fader och mina bröder sju
Jag hade ej förr utsagt dessa ordFörrn sju sår lade Hillebrand till jord
Min broder han tog mig en guldgulan lockSå binder han mig vid sadelknopp
Och när som vi kommo i första ledMin sorgbundna moder hon ståndar dervid
Då ville min broder kvälja migMin moder hon ville bortsälja migDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Så sålde de mig för en klocka nyIngen vet min sorg utan GudHon hänger i Marie KyrkebyDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
När moder min hörde den klockans klangIngen vet min sorg utan GudHennes hjerta sönder i stycken sprangDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger
Stolts Hilla Lilla slöt sitt tal härmedIngen vet min sorg utan GudSå föll hon död ned för Drottningens knäDen lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger