Arv
En dag nu gryr ur svunnen tidRösen manar skogens mörka edSälla dig till harg och griftens vida famn
Ty jorden ni gav som svedjat landEn vilja av tro som aldrig dör
Så murken äro ekens stamÅldern minnar unge mannens värvHan giver jorden sitt blot som eken skänker sitt blad
Ty jorden ni gav som svedjat landEn vilja av tro som aldrig dör
Se hurledes korpen faröver furan mot en helgad daldär vördnad råda skall, där alver städse bli
Ty jorden ni gav som svedjat landEn vilja av tro som aldrig dör
För forsarnas sång är livets stävPorla varligt, strömmen äro så skälmskAck nejdens fagra spår, skilda vägar vi gå
Ty jorden ni gav som svedjat landEn vilja av tro som aldrig dör