Vem som helst blues
Jag kommer från en väg genom regnetdär stensöta växer i kantenSer jag röken från tekniska verkenär jag snart hemma igenNär solen sjunken bakom fabrikenoch duggregnet blåser i vindenkan jag minnas vem jag var en gånginnan jag blev vem som helstI dina ögon en gångfrån ett annat hållAlla har en brokig historiaEn eld man måste snudda vid kantenJag önskar att jag hade funnits där för dignär du var ensamLångt innan Stockholms kalkylernär tid ännu fanns att förändrasJag hamnar där ibland när det kännssom att jag gått sönderLåst i en cirkelRädd att göra felRädslan har runnit genom åldrar och städergenom blodomlopp och märkliga gatortills jag blev vem som helstEn mörk, brusande forstills jag blev vem som helstJag tänker på han jag tror hette MarkusHan som hade en V8 i bröstetJag minns när nån saNu får du skylla dig själv, nu blir det 7-9Han sa att den klassen är mongoSen såg vi nåt försvinna i MarkusMen vi andra hade ingen plats för nån som låterMarkus bara grät och grätoch vi blev vilka som helstKlockorna slog mellan dungar och tegelVi satt där och åt våra järparoch blev vilka som helstEnsamma, tysta, undrandevilka som helstNatten var så varm i augustiJag hade bara en sak i hågen
Jag var kär i din adress och ditt nummerJag var kär i dina krämer och t-shirtsJag älskade stjärnornasom glittrade på himlen över tallarnaAtt vi var två personerinte vilka som helstJag visste inte ens att dom känslorna fannsNu kräver jag att dom känns hela tidenför vem som helstGe mig nånting mot rastlöshetenvad som helstJag kommer från en tall och en åkerJag har doftat som ett hygge i skogenEn gång hade jag ojämna tänder och en dagdrömVi satt en kväll på Stora HotelletLasse Winnerbäck kom in genom dörrenVi bjöd honom på vinoch vi pratade en lång stundDet var inget särskilt med honomHan var som vem som helst