Ballad om Vintern
Jag minns allt som vackert och färggrantJag minns hur vi brukade leMen löven föll ner, elementen slogs påHimlen blev färglos, oföränderligt grå
Jag har aldrig haft kul någon vinterSen jag var tolv, tretton årMen man kan ju förstå, hur det blir såNär vår himmel är färglos, oföränderligt grå
Visst finns det stunder som skineribland kan det kännas okejMen det blir i bästa fall, som på super8bandDär himlen är färglös, oföränderligt grå
Oföränderligt grå